Martin Küchen & David Stackenäs Agape

Martin Küchen & David Stackenäs
Agape
Creative Source 035

Av: Magnus Nygren

Publicerad: fre, 2009-10-30 02:32

Vid sidan av det expressiva spelet i frijazzgruppen Exploding Customer har saxofonisten Martin Küchen på senare år även trätt in på en mer minimalistisk väg, där ljud kommer före toner, det organiska före det fragmentariska och det lågmälda före skrik.

När han tillsammans med gitarristen David Stackenäs släpper skivan "Agape", inspelad på Fylkingen i Stockholm i maj 2004, är det en naturlig fortsättning på gruppen Loopers debutskiva "Squarehorse" från förra året och soloskivan "Music from one of the provinces in the empire" från tidigare i år. Stackenäs har mig veterligen inte spelat denna form av improvisation så utstuderat som här tidigare, i alla fall inte på skiva. Men han gör det magnifikt, uppfinningsrikedomen är stor och han dubblerar även på "low-budget electronics".

Ett av de första intrycken av "Agape" är den nästan totala frånvaron av toner och spel i konventionell mening. Ur saxofonen, preparerad eller inte, kommer snarare blåsljud och bubbel, ljud från försiktigt trummande fingrar och från diverse attiraljer som dras mot instrumentet. Stackenäs å sin sida använder bland annat kontrollerad rundgång och en liten propeller vars blad får snurra mot strängar, stall eller kropp och skapa droneliknande ljud. Vanliga tillslag på strängarna hörs endast på en av låtarna.

Tillsammans skapar dessa ljud nya små världar, med subtila rörelsemönster och där referensramar med fördel kan hämtas från andra håll än de musikaliska. När jag sluter ögonen känns det vid ett flertal tillfällen som om jag befinner mig framför tv:n mitt en dokumentär i "Mitt i naturen". Ljud av djur som bökar i jorden, söker mat, med en svag bris i bakgrunden.

Både Küchen och Stackenäs har en otrolig förmåga att förvrida och hitta på nya ljud från sina respektive instrument. Och det låter helt naturligt, de skapar på intet sätt ljud enbart för ljudens egen skull. Snarare bygger de gemensamt upp skivans fem låtar, mellan fem och tio minuter långa.

Musiken är lågmäld, men det är däremot nästan aldrig tyst. Långa ljud håller samman improvisationerna och ger dem en mer organisk form. Och den öppna ljudbilden gör att de många detaljerna träder fram. En väldigt levande och spännande musik.

(Publicerad 2005)

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry