Michael Mantler Review

Michael Mantler
Review
ECM 1813

Av: PM Jönsson

Publicerad: mån, 2009-10-26 02:14

Det är ett par saker som har gjort mig nyfiken på Michael Mantlers musik. 1. Robert Wyatt medverkar på flera skivor. 2. Han är besatt av Samuel Beckett. 3. Under 60-talet var österrikaren delaktig i New Yorks jazzscen. Tyvärr skräms jag nästan bort av den daterade produktionen som saboterar många av låtarna på ECM-samlingen med såsiga syntar, trummor och platt ljudbild. Hopplösa gitarrfusionsolon dessutom.

Mantler rör sig mellan modernistiskt färgad konstmusik, opera, jazz och rock. Nu hörs inte verken i sin helhet, men inslagen av jazz och rock är ofta misslyckade. En inspelning från 1977 med bland annat Tony Williams och Carla Bley är okej, där Mantler spelar ovanligt energisk trumpet och Larry Coryells gitarr är uthärdlig. Låtarna från mitten av 70-talet med Robert Wyatt på sång är bättre, texter av Harold Pinter och Edward Gorey, och musiken skiljer sig inte så mycket från Wyatts skivor från samma tid. Jack Bruce sjunger de flesta Beckettexterna. Han förstör orden med högtravande röst. Ett bedrövligt möte mellan litteratur och musik.

Robert Wyatt jobbade med Mantler även senare, och sjöng texter av Paul Auster för sju år sedan till exempel, det är inte dåligt, men tämligen ointressant. Rent musikaliskt. Den klassiska musiken fungerar när den är så ren som möjligt och Mantler dirigerar. Men någon stor kompositör är han knappast. Bästa låten är utan tvekan det äldsta dokumentet, med The Jazz Composer´s Orchestra från 1968. Ett maffigt storband med Pharoah Sanders i högform vid tenorsaxofonen. Tre och en halv minut superb frijazz.

(Publicerad 2007)

Läs mer om:

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry