Noru Ka Soru Ka: Music of Noru Ka Soru Ka

Noru Ka Soru Ka
Music of Noru Ka Soru Ka
Leo Records, CD LR 680

Av: Joacim Nyberg

Publicerad: ons, 2014-02-05 13:26

Ibland blir man överraskad. Jag hade en skiva som jag inte alls tänkt skriva om. Skulle bara kolla lite vad det var för musik. Inga förväntningar. Gitarr/elektronik, trummor/slagverk och röst, hur kan det låta nu då? Trion Noru Ka Soru Ka, bestående av Mike Nord, Georg Hofmann och Makoto Matsushima, var ett nytt namn. Men så... Sätter i skivan i spelaren och PANG! Här kommer tre för mig helt okända musiker och golvar mig fullständigt. Jag känner att jag måste berätta om den här musiken.

Noru Ka Soru Ka:s musik är så vacker. Trummorna smeks, lätt och fint. Små, krispiga ljud balanseras mot en tung botten. Cymbaler och bjällror spelar en ledande roll. Gitarren gråter stilla, vidrörs försiktigt som för att tröstas. För att plötsligt bita till. Matsushimas röst är stundtals så skör att jag knappt vågar röra mig när jag lyssnar. Jag har aldrig hört sång på det här sättet. Han sjunger både ordlöst och på japanska, både modernt och traditionellt. Fjärde spåret ”Yashi no mi” innehåller svindlande vacker sång mot en bakgrund av elektronik och slagverk som låter som tempelklockor. Gåshud. Och trion släpper in så mycket luft. De låter instrumenten eller rösten ljuda, de sprider ut klangerna och ljuden i rummet för att sedan stanna upp. Lyssna. Känna på dem. Det känns skönt i öronen och musiken är direkt helande. Till denna egenartade ljudkonst adderas ytterligare ett element. Dans. Matsushima är inte bara vokalist, han är väletablerad dansare också. Trion arbetar också med ytterligare en japansk danserska, Mao Arata, och fantasin eggas. Hur ser dansen ut till en sådan här musik? Hur rör sig de tvenne dansarna? Min fantasi får skapa koreografin.

Music of Noru Ka Soru Ka innehåller flytande, vacker musik som är svår att sätta en stämpel på. Slagverket ligger till grund för det hela medan gitarren/elektroniken sätter mönster, likt pappret och kaligrafipenseln. Därtill är Matsushima bläcket. Ingen är fullständig utan de andra. Alla tre behövs för att skapa sitt mästerverk. Och det här är ett fantastiskt verk. Nord, Hofmann och Matsushima lyckas hitta en musik med perfekt balans. Balans mellan spänning och avspänning, mellan gammalt och nytt, mellan konsonans och dissonans. En otrolig skiva som jag hoppas att många kommer att lyssna på. Noru Ka Soru Ka har gett mig en unik lyssningsupplevelse och musik som jag kommer att bära med mig en lång, lång tid.

Läs mer om:

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry