Oiseaux-Tempête Ütopiya?

Oiseaux-Tempéte
Ütopiya?
Sub Rosa SR 396

Av: Jens Holmberg

Publicerad: ons, 2015-06-17 12:59

Oiseaux-Tempête består av Frédéric D. Oberland, Stéphane Pigneul, som båda lirar i Farewell Poetry och Le Réveil des Tropiques samt Ben McConnell som tidigare arbetat med bland annat Beach House och Marissa Nadler. Trion släppte sin första skiva för tre år sedan. På uppföljaren Ütopiya? har gruppen utökats med basklarinettisten Gareth Davis, vilket framförallt märks genom den frijazziga känsla som löper genom Oiseaux-Tempêtes experimentella postrock.

De elva låtarna på nya skivan har inspirerats av det politiska läget i Europa och grundtonen är således både dyster och allvarlig. Vi pratar stora och maskulina ljudväggar, som ofta ebbar ut feedback/noise. Kvartetten rör sig genom hårda passager av instrumental rock, som larmar vitt och brett. Titelspåret är ett undantag och här får bandet hjälp av G.W.Sok från The Ex som läser en dikt av Nâzim Hikmet.

På några spår växlar tempot ned, som på Fortune Teller, där ett ödsligt piano och fältinspelningar samverkar med stillsamt blås och långsamt glödande gitarrer. En annan höjdpunkt är ”Someone Must Shout That We Will Build the Pyramids” som är precis lika storslaget som något som Godspeed You! Black Emperor gjort. Bandets mellotrondrivna ”re-make” på Giorgio Moroders signaturmelodi till Scarface, här kallad ”Requiem for Tony”, passar dessutom perfekt som lovkväde den dag europeiska unionen rasar samman av sin egen inneboende belastning.

Med Gareth Davis i sättningen har dynamiken i gruppen förändrats. Musikerna pushar varandra framåt och söker nya ljudbilder. Jag tycker skivan är ytterligare ett steg framåt jämfört med debuten. Davis fria blås fungerar bra utan att låtarna tappar strukturen. Oiseaux-Tempête musik är både dramatisk, politisk och dynamisk. Gruppen visar att det går att göra intressant och spännande postrock även år 2015.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry