Sawako Celer

Sawako
nu:it
Baskaru karu:32
Celer
Sky Limits
Baskaru karu:35

Av: Jens Holmberg

Publicerad: fre, 2015-05-22 08:14

Japanska Sawako har tidigare släppt skivor på etiketter som 12k och Anticipate och arbetat med ljudinstallationer för bland annat P.S.1/MoMa och Sonarfestivalen. Hon rör sig mellan områdena elektronisk ambient och drone. Det första som slår mig när jag lyssnar på nu:it är den varsamma känslan för detaljer. Det är sobert färgade ljudkulisser som långsamt öppnar sig, där de cirkulära dronerna ligger i fokus. Jag får känslan att inget lämnats åt slumpen.

Nu:it har en meditativ atmosfär som skapas när musiken glider i varsamma tonskiftningar. Sawako använder sig också av samplade ljudfragment, där vardagsljud blandas med inspelningar från mer exotiska miljöer såsom djungeln. Ibland krusas ytan, plötsligt kan ett leksakspiano plinka till, eller när glitch-effektermen kopplas på. Men det är noggrant sammanhållet så det sker utan att det skapar något som helst obehag.

Att det är mer än sex år sedan Sawako släppte senaste skivan visar sig i detaljerna, som effektivt naglar fast örat vid de delikata ljudmolnen. Hennes musik kan liknas vid maneter som sakta simmar fram under havsytan. Lätt pulserande och majestätiskt svävande. Precis som musiken är det vackert i all sin enkelhet.

Musikern och fotografen Will Long bor också sedan några år tillbaka i Japan. Hans soloprojekt Celer rör sig precis som Sawaka i gränslandet mellan ambient och drone. Om än i en ännu långsammare takt. Musiken är sparsmakad och här är de stora och långsamma dronerna i fokus.

Sky Limits är som en enda lång dagdröm, där vi får följa med Long på en resa genom vardagens Japan. Vi kliver ombord på Shinkhansen, går längs de hektiska gatorna i Kyoto och han öppnar dörren för oss till sitt hem. Ögonblicksbilder från städerna fångas i de fältinspelningar han gjort, vilket öppnar känslospektrat ytterligare. Det är långsam och suggestiv musik. Som att betrakta ett isberg som sakta rör sig. Till skillnad från Sawakos nu:it är ljuden här skarpare och färgerna dovare.

Skivorna som båda släppts på Basakru ger oss långsamma kompositioner som rör sig i gränslandet mellan ambient och drone. Å ena sidan kräver musiken ett visst mått av tålamod, å andra sidan är den vidöppen för tolkningar. Vi kan kalla den vardagsmusik, där vi får följa två olika betraktelser. De kan tyckas ligga nära varandra vid en första anblick, men skrapar man på ytan visar det sig att anslagen skiljer sig åt. Där Sawako står för det subtila, medan Celer ger oss det massiva. Men det är framförallt upp till lyssnaren att själv fylla i betydelsen. För mig blir det då till musik som är lika vacker och stillsam som origami. Visst, det är Inte särskilt nyskapande, men fungerar fint som balsam för själen.

Läs mer om:

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry