Spjärnsvallet: Again and again

Spjärnsvallet
Again & Again
Country & Eastern

Av: PM Jönsson

Publicerad: mån, 2014-12-15 12:56

Det var först för några år sedan som jag hörde talas om Spjärnsvallets självbetitlade album från 1975. Lite konstigt eftersom jag har ganska bra koll på mycket annat medlemmarna gjorde under 70-talet, inte minst Arbete & Fritid och Archimedes Badkar, men även andra band och projekt som Bengt Berger, Christer Bothén, Kjell Westling och Nicke Ström var delaktiga i. En bortglömd skiva som man sällan ser bland vinylbackarna. MNW som gav ut Spjärnsvallet har gjort skivan tillgänglig digitalt, men den har aldrig presenterats på nytt i fysisk form.

Again and Again bottnar i originalet, men är samtidigt en ny skiva. Lite har tagits bort, visst har lagts till. Några låtar är i sin helhet, på lp:n klipptes de ned, en låt, "Haga", är kortare, några saknas helt, i originalform, som "Desireless/Bougoni/Vals från Orsa" som startar spirituellt à la Don Cherry/Pharoah Sanders och som sedan förvandlas till en vals. Mest synd är att de plockat bort "Melodier från Sydindien" där multiinstrumentalisten Kjell Westling briljerar på flöjt. Kjell Westling avled för fyra år sedan och Again and Again är delvis en hyllning till honom.

"Again", som avslutar skivan, spelades in i augusti i år och där dyker Don Cherry-låten "Desireless" upp på slutet när Christer Bothén lämnar saxofonen och sätter sig bakom pianot och spelar den bekanta melodin och precis innan musiken tystnar tar han fram saxen igen, med ena handen på tangenterna. Det är mycket fint, de är endast en trio i dag, men Westling och Cherry är liksom kvar, inuti musiken.

Den äldsta låten, "Innocence", spelades in i New York 1973 när Bengt Berger - som hade varit i Indien och var på väg till Ghana - mellanlandade i USA och träffade Christer Bothén som hade varit i Mali och hade en biljett till Marocko i fickan. Berger spelar mridangamtrumma och Bothén lirar afrikansk luta. Bothén är en fena på både guinbri och donso n´guni, det var ju han som lärde Don Cherry spela det sistnämnda maliinstrumenmtet.

Det nord- och västafrikanska finns även på "Djinna Mossouw" som inleder skivan, på "Balasong" spelar Bothén ballani – en slags balafon – och omvärlden finns där hela tiden, även när jazzen är i centrum, som på "Pojkarna" där Westling och Bothén flyger omkring med sina blåsinstrument som i en orientalisk vind. Den tidigare outgivna "The Jungle", med inslag av en Ornette Coleman-låt, är en annan favorit. Fritt som fågeln. Samtidigt låter det svenskt 70-tal. Musiken kunde inte vara gjord någon annanstans. Arbete & Fritid och Archimedes Badkar ritade kartan och Spjärnsvallet fortsatte i samma spår. Musik lika bubblande och vital nu som för 40 år sedan.

Det blev ingen ny Spjärnsvalletskiva förrän 1981, tillsammans med Fred Lane. Den har jag inte hört. Däremot har mycket musik medlemmarna spelade in senare samma känsla, som Bothéns Bolon Bata, Bitter Funeral Band, duoliveplattan med Berger och Westling och de två skivorna med de nyss nämnda och Roland Keijser under namnet The Vedbod Tapes. Mycket har, som Again & Again, släppts på Bengt Bergers skivbolag Country & Eastern.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry