Tradi-Mods Vs Rockers

Diverse Artister
Tradi-Mods Vs Rockers
Crammed Discs (Cosmos) cram169

Av: PM Jönsson

Publicerad: ons, 2011-02-02 23:22

Det belgiska skivbolaget Crammed Discs har en brokig, intressant katalog: new wave, elektronika, experimentellt och världsmusik. De reste tidigt utanför Europa och har släppt många skivor med musik från Brasilien, Östeuropa och Kongo, till exempel. Ibland förenas de olika inriktningarna, som på två album under namnet Electric Gypsyland – från 2004 och 2006 – där olika artister/grupper tolkade, remixade, eller på något sätt inspirerades av musik från Balkan.

Samma idé har resulterat i dubbeln Tradi-Mods Vs Rockers. Men istället för den romska traditionen är det skivorna Crammed Discs släppt i serien Congotronics som står i centrum: två album med Konono No.1, samlingen Buzz´n´Rumble from the Urb´n´Jungle (med sex olika band från Kinshasa) och en skiva med Kasai All Stars. Det finns även en femte Congotronics-titel, en liveskiva med Konono No.1 - men den har ingen av de 26 medverkande artisterna/grupperna använt som källa.

När jag en första gång lyssnar på skivan konstaterar jag inledningsvis att The Ex inte är med. The Ex var det första västerländska band som lyfte fram Konono No. 1 och släppte även en skiva med Kinshasagruppen på sitt skivbolag Terp. Inte heller Tortoise - som också tidigt diggade Congotronics – medverkar. Men annars är det en intressant mix av namn, från samtida storheter inom klubbmusik till både kända (Animal Collective, Deerhoof) och mindre uppmärksammade (Au, Skeletons, Hoquets) indieband.

Den rytmiska Congotronicsmusiken är på olika sätt navet i alla låtarna. En vanlig coverplatta hade varit ett snudd på omöjligt projekt, men med en friare inställning till grundmaterialet blir det en ganska spännande skiva även utanför teorin. Dock är det konstigt att afrikanska musiker saknas. Endast européer, amerikaner, en japan och två sydamerikaner.

Jag fastnar vid ett par låtar. Andrew Bird bryter det oftast hyperrytmiska indie/electronica- smattrandet med en samtidigt stilfull och intrikat bearbetning av två låtar – med Konono No. 1 och Sobanza Mimanisa - där fiolen dels låter som en vanlig fiol och som en mbira (tumpiano). Glenn Kotche använder sig av trummor och diverse slagverksinstrument för att ta in Konono No.1:s "Kule Kule" in i en minimalistisk klangstudio. Jherek Bischoff förvandlar samma låt till stompig, medryckande kammarmusik med hjälp av en liten ensemble på stråkar och blås.

Mark Ernestus (Basic Channel, Rhythm & Sound m.m.) - med hjälp av Burnt Friedmann på slagverk – går in i dubtechnolandskap med Congotronicssamplingar som motor. Nämnda Friedmann använder sig av samma låt som sin kollega – "Masikulu" av Konono No. 1 – men betonar de polyrytmiska likemberytmerna i hög utsträckning. Ännu bättre är Shackleton som tar in Kinshasasoundet i en nervig, hypnotisk London/Berlin-känsla.

Portlandduon Au speedar upp rytmerna på en lockande sätt och avslutar med en slingrande melodi som låter mer östasiatisk än centralafrikansk. Animal Collective är bra utan att överraska. Här finns även lite monotoni, med Tussle, och Allá som mitt i sitt bidrag leker Neu! i någon minut. Digitalt sistaspår med Sylvain Chauveau som bjuder in Konono No. 1 till en flygel där de samsas med vad som låter som inspelningar av eld.

Orginalen är såklart bättre, men, i stort, ett lyckat koncept.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry