Wolfmangler Cooking with Wolves

Wolfmangler
Cooking with Wolves
Digitalis ACE 002

Av: Jens Holmberg

Publicerad: lör, 2010-01-02 21:42

Där det finns vargar, där finns Smolken. Mannen bakom Wolfmangler och Dead Raven Choir gillar vargar så mycket att varje skiva i princip heter något med varg. ”Death to Dead Wolves”, "Protected by the Ejaculation of Wolves" eller föregångaren "Dwelling in a Dead Raven for the Glory of Crucified Wolves" får tjäna som några exempel. Wolfmangler har tidigare givit ut skivor på brittiska Aurora Borealis, en etikett som fungerar som inkubator för spännande och nyskapande metal. Ett passande tillhåll för Smolken.

Som politisk immigrant lämnade Smolken Östeuropa och bosatte sig Texas. Idag är han åter tillbaka vid sina rötter i Kraków, Polen. Resultatet av flytten blev ”Cooking with Wolves”, den senaste förgreningen på Wolfmanglers stamtavla. Skivan består av mestadels nya låtar och som bonusmaterial får man den superlimiterade EPn ”The Gates of Wolves”. Skivan är dessutom starten för Digitalis arts & crafts editions, som innebär limiterade utgåvor i snygg förpackning.

Doom, sludge och folk. Tre snabba karaktärsdrag hämtade från låtarna. Musiken rinner lika långsamt som glas. Det är mörkt och jävligt rått. Primitivt och klaustrofobiskt. Precis som på "Dwelling in a Dead Raven for the Glory of Crucified Wolves". Nedsvärtade stråkpartier samsas med Smolkens infekterade hals som ömsom gurglar, ömsom väser. Inga gitarrer inom synhåll, istället tunga basriff som drar ned tempot och krossar tryggheten inombords. Musiken känns som en ohelig allians mellan östeuropeiskt folkmusik och doom. Låtarna spänner över egna kompositioner, traditionals och ett gäng Cole Porter-melodier, hämtade från den amerikanska låtskatten.

”Zegar” är ett jazzdoftande stycke som knutits kring en sorgsen melodi och stärks med bedrövade stråkar. Det är eländigt in i märgen, men samtidigt väldigt vackert i mötet med den långsamt malande basen. Cole Porters ”All of You” omformas i Smolkens käftar och sprider sig som ett långsamt gift i öronen. Den traditionella ”Czeworny Pas” drivs på av taktfasta jazziga trummor, gnylande Hirschljud och välartikulerad sång. Stavelserna känns som huggna ur sten. Det påminner om den ensamma vargens klagan som ibland ekar över isarna vintertid och sprider oro i folksjälen. Mot slutet av skivan skiftar sången karaktär, rör sig mot det barocka och det är lite synd. Svärtan försvinner, musiken tappar effekt. Långsamheten dras ut och gör att jag tappar fokus. Det är 14 malande låtar och det blir i längsta laget.

Med ”Cooking with Wolves” känns det som om Wolfmangler slår in dörrar till både avant-garde-, doom- och folkkretsar. Det är en spännande mix av improvisation och komposition och det finns mycket att hämta för det nyfikna örat. Musiken överbrygger genregränserna och vitaliserar uttrycket. I det saktmodiga finns det vackra, i det karga det skrämmande. I ögonblicken av improviserat spel blir det allra bäst. Jag ser bilder av renässansmålaren Hans Baldung Grien, där döden slingrar sig kring jungfruns rygg. Det är ingen vacker saga Smolken kokat ihop, men mångskiftande i sin strama enkelhet. Musiken väcker kanske inga döda till liv igen, men jag är övertygad att Cole Porter skulle vända sig i graven om han fick höra sina låtar manglas sönder av Smolken.

(Publicerad 2007)

Läs mer om:

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry